Årets Kennelträff liknade nästan 10 små negerpojkar innan vi kom igång - någon körde sönder bilen, någon skulle träffa Amerikasläktingar. någon fick influensa, några hamnade på förlossningen och någon (hmmm) skulle fylla Piteälven med öl- eller hur det nu var.... ------------------------------------------------------- Men som tur var fanns det ett gäng tappra kvar... Morgonen började tidigt på Nordanvinden - och det var varmt- hiskeligt varmt tom agilitytunneln bjöd på skugga Det var trångt på A-hindret- men Beata satt fastgjuten- A-hindret är mitt - någon försökte läsa en stund- och det blev väldigt trångt i soffan
Kl 14 hade vi bestämt starttid på BDX eftersom det som sagt var väldigt varmt- och vissa av oss var minst sagt lättklädda- så har jag lovat att inte publicera bilder på de 2-benta från BDX alltså endast hundbilder... först ut var Tyra- och hon hade inga problem att hitta figuranterna i däckhögen och det var en sval & härlig lega en figurant gömmer sig i skopan och ytterligare en tycks finnas i däckhögen, Rufus skällde högt trots värmen Jessica & Aina på gång - men kom fram nu- detta är faktiskt min arbetsplats till vardags Aina höll ett vakande öga över aktiviteterna och så var ju mopsarna med som ett litet lemmeltåg drog dom fram över området och det var inte alltid helt lätt att veta hur man tar sig fram Siri & Tuva funderar men Einar har ju varit med förr Betata försöker hjälpa till men Tuva tycker det ser besvärligt ut en glad Tuva-Luva löste problemet Ronin var så klart också med- men det fanns så många lättklädda 2-beningar på hans bilder --------------------------------------------------------------------------------------
Sen var det dags för andra aktiviteter på Mörön - en mops i koppel betyder ofta minst 4 ytterligare en hoppande "mops-fralla" - tydlig muta & vart är Ronin ( med förare) på väg? - och vart nu då? Tekla är en smula fundersam till ny förare
- avancerad handling och en ny dans? - Aina tycks ha lite problem med stegen och här var det kö av "famnhundar"
Nu hade mopsarna väntat länge på prisutdelningen - och vad detta är ska vi inte avslöja men lille Ville ser en smula chockad och över hela spektaklet höll Aina ett fortsatt vakande öga Tack för i år...